publicerad: 1904
CETACÉ set1ase4 l. se1t-, r. l. m.; best. -en l. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. cetaceen, pl., fr. cétacés, pl., eng. cetacea, pl., cetacean, adj. o. sbst., af nylat. cetacea (näml. animalia), af nylat. cetaceus, adj. till lat. cetus, stor fisk, hvalfisk, af gr. κῆτος, svalg, hafsvidunder, hvalfisk, haj. Ss. zoologisk term användes ordet första gången (i sin nylat. form) af fransmannen Brisson i hans arbete Le régne animal (1756) för att beteckna den andra af de nio stora afdelningar i hvilka han indelade djurriket; den första var ”Qvadrupeda”, den tredje ”Aves”]
zool. individ tillhörande en viss ordning af däggdjuren, hvaldjur, hval; i sht i pl. ss. namn på ifrågavarande ordning. S. Nilsson i VetAH 1822, s. 184. Lilljeborg Skand. hvaldjur 5 (1862). Sjökorna .. bilda den naturliga öfvergången från de på det torra lefvande hof-däggdjuren till cetaceerna. Rebau Naturh. 1: 331 (1879).
Spoiler title
Spoiler content