CHILEN ɟile4n, m.; best. -en; pl. -er.
invånare i republiken Chile; i sht om person som tillhör den infödda hvita (urspr. från Spanien härstammande) befolkningen. Gosselman Rapporter om sydamer. stat. 25 (1837, 1840). Den ene (skjutshästen) rides af en tolf till femton års pojke, en äkta Chilén, som älskar galloppen lika mycket som drickspengar. Dens. Sjöm. 1: 125 (1839). (En stark patriotisk känsla) drifver honom (dvs. den icke infödde invånaren i Chile) att med chilenerna äfven blifva chilen. Guldbrand Hellwald 1: 175 (1889). Westman S. o. m. Amer. 22 (1894).
