publicerad: 1906
DAGLIGEN da3gligen2, äfv. da3gli2gen l. -lig2en, l. (i fråga om brukligheten jfr förh. mellan DAGLIG o. DAGELIG) DAGELIGEN da3geli2gen l. -lig2en (da`geligen Weste), numera sällan (bl. i vers) -LIGT -lik2t, fordom äfv. -LIGA, -LIG (∪ — Wivallius Dikt. 108 (1641)), adv.
Ordformer
(dagelig Stiernhielm Jub. 3 (1644, 1668), Ps. 1695, 33: 1, E. G. Geijer i Tegnérs ppr 26 (1805; arkaiserande), Ps. 1819, 411: 2. daglig(h) Svart Gensv. E 8 a (1558), Hund 263 (c. 1605), Polit. vis. 251 (c. 1640), Stiernhielm Fred. 20 (1649), Ps. 1695, 309: 6, Dalin Vitt. I. 1: 47 (c. 1745). — dagelica G. I:s reg. 1: 51 (1523). dag(h)elig(h)a Därs. 2: 29 (1525), O. Petri Handb. D 2 a (1529), RARP 3: 132 (1640), Spegel Gl. 592 (1712), Mörk Th. 2: 203 (1752). dag(h)lig(h)a G. I:s reg. 1: 240 (1524), Ebr. 7: 27 (NT 1526), 4 Mos. 28: 3 (Bib. 1541), Kat. 1572, s. C 1 b, Stiernhielm Arch. B 2 b (1644), Serenius (1757; under daily), Hagberg Pred. 2: 65 (1815). daglega G. I:s reg. 1: 49 (1523). dag(h)lige O. Petri Handb. C 3 b (1529), Svart G. I 17 (1561), Rothovius Likpr. ö. Barbro Bjelke A 2 b (1624). — dageligen RA 3: 180 (1593), Kiöping Resa 71 (1667), Swedberg Schibb. 440 (1716), Fryxell Ber. 2: 198 (1826), Hagberg Shaksp. 3: 149 (1848). daglighan G. I:s reg. 3: 122 (1526); dagligen Därs. 17: 53 (1545), Stiernhielm Arch. A 2 b (1644) osv. — dagligt Murberg Athalie 63 (1776), Tegnér 3: 94 (1817), Sturzen-Becker 3: 136 (1861). — jfr de under DAGLIGDAGS upptagna formerna. — Anm. I fråga om brukligheten af -liga, -ligen jfr: Vid en del adverbia, angående deras ändelse, är .. någon skiljaktighet; såsom .. dageliga, dageligen &c .. men den senare lärer nu i gement (dvs. dagligt) tal vara brukeligare, eller åtminstone tiänlig att skilja dem ifrån adjectiva. Hof Skrifs. 181 (1753))
Etymologi
[fsv. daghlika, motsv. d. daglig, isl. dagliga, mnt. dageliken, dagelik, holl. dagelijks, eng. daily, fht. tagalîchin, t. täglich]
adv. till DAGLIG.
1) (i sht i skriftspr.) hvarje dag l. i det närmaste hvarje dag; dagligdags; jfr DAGLIG 1. Jag möter honom nästan dagligen. Han promenerar dagligen en halftimme. Han tar sig dagligen en middagslur. Två piller tre gånger dagligen. Dagligen återkommande klagomål. Iach haffuer dagligha warit medh idher j templet. Luk. 22: 53 (NT 1526). G. I:s reg. 3: 122 (1526). Dauid speladhe på strengenar medh sinne hand, såsom han dagligha pleghade. 1 Sam. 18: 10 (Bib. 1541). Wåre Cammerschriffwere .. the oss och wårt hoff .. dagligen efftherfölgie skole. G. I:s reg 17: 53 (1545); jfr DAGLIG 2 a. Then maat som daghlige bequemder är til at äta vthi rätta måltijdher. B. Olavi 103 b (1578). Mine creditores hvilke .. migh daglighen om dheris bettalningh öffverlöpe. Oxenst. brefv. 5: 55 (1613). Thet wij hafuom för fötterne, och dagligen medh wår ögon see. Stiernhielm Arch. A 2 b (1644). Dagheligh gånger solen neder, / Dagelig igen vpgåår. Sv. forns. 3: 54 (c. 1650). Här är Dageligh ett stoort taal Munckar hos honom (dvs. biskopen) .. Dageligen håller han Möten. Kiöping Resa 71 (1667). Folcket skal .. förmanas, dageligen at åkalla Gud. Kyrkol. 12: 1 (1686). Förthenskul kunna wi, som daglig måste tiuta, / Ei tala om then (paradisets) frögd, som wi ei se och niuta. Spegel Öp. par. 5 (1705). Skriffter och werck (som afhandla uttal o. rättskrifning) the hafwa fördt och dageliga föra, myken split med sig. Swedberg Schibb. d 4 b (1716). (Den högfärdige) rådfrågar dageligen .. sin .. spegel, och dyrkar sin fagerhet. Tessin Bref 1: 62 (1751). Gouverneuren lofvade honom (dvs. juden, som ville friköpa berättaren från fångenskapen) detta, dock med det vilkoret, at han dageligen skulle erlägga några copeker för mig. Ågren Gell. 93 (1757). De välsignelser vi dageligen åtnjuta. Lehnberg Pred. 1: 136 (c. 1800). Gläd dig åt en mild Försyn, / Den du dagligt ser och röner. Ps. 1819, 218: 4. Vissa talesätt, vissa allmänna fraser, som man dagligen begagnar. B. E. Malmström 7: 395 (1845). I hela två och tjugo år har jag dageligen och stundeligen svurit på att aldrig umgås med honom. Hagberg Shaksp. 3: 149 (1848). Bönderna höllo dagligen plenum. Malmström Hist. 3: 43 (1870). Vårt eget språk, hvilket vi ju dagligen och stundligen använda. Cederschiöld Skriftspr. 4 (1897, 1902). — särsk.
a) (†) hvarje särskild dag. (Lat.) Diarium (sv.) Register som scriffuas vti thz som dagliga skeer. Var. rer. 32 (1538).
b) (mindre br. utom i religiös stil) i fråga om stegring l. minskning: med hvarje dag, för hvarje dag, dag för dag. Vij haffua forstaath ath Söffuerin norby .. sigh dagliga mere och mere forsterker. G. I:s reg. 3: 2 (1526). Svart G. I 17 (1561). Thet onda stärckes dageliga. Lex. Linc. (1640; under corroboro). (Att) wi måge dageliga tilwäxa i tin kundskap. Handb. 1693, s. 45. Så at jag mig dageligen betre befant. Humbla 81 (1740). Tidernas dageligen tilväxande dyrhet. Åbo tidn. 1800, nr 50, s. 4. Förläna oss nåd, att vi genom Ditt ord må dagligen tillväxa i Din kunskap. Handb. 1811, s. 44. I nödens degel syndabristen / Sig dagligt mer och mer förtär. Ps. 1819, 235: 1. Cornetten .. fick .. ett slags välde, som dageligen steg. Bremer Fam. H*. 3: 115 (1830). (Det från tyskan inkomna verbet begära) kämpar med dagligen växande framgång mot åtrå, åstunda, önska, kräfva, bedja. V. Rydberg i Sv. tidskr. 1873, s. 500.
2) (numera mindre br.) jämt o. ständigt; ofta. Klippinga .. ther daglige införes af Danmarch. RA 1: 18 (1524). Jfrå then daghen at iagh idhra fädher vthu Egyptj land förde, och in til thenna dagh, haffuer iagh dagligha sendt til idher alla mina tienare Propheterna. Jer. 7: 25 (Bib. 1541; öfv. 1904: dag efter dag, tidt och ofta). Liggia här (dvs. i Uppsala) ensammen och bitas medh them (dvs. de andra professorerna) och ware ett måål, åth huilke the dagheligha måtta. L. Wallius (1621) hos Annerstedt UUHist. Bih. 1: 177. En sådan Swensk Ordabok, som i andra .. språk i stor mykenhet vtgångne äro, och dageligen vtgå. Swedberg Schibb. 440 (1716). Boëthius Nat. sed. 105 (1782). — (†) alltjämt. Seuerin Norby som .. legat haffuer och dagliga ligger in paa Gullandh. G. I:s reg. 1: 194 (1524).
3) med afs. på en enskild händelse, för att beteckna, att den kan ske när som helst: hvilken dag som helst; nästan bl. i förb. med uttr. som betyda vänta o. d. The (dvs. hustrun o. barnen) wänta migh dagligha heem. Fosz 581 (1621). I fält bereder man dagligh sigh / ifrå denne werlden att wandra. Polit. vis. 251 (c. 1640). Storfurstinnan befinner sig vid tämmelig god hälsa uti Dess välsignade tilstånd, och förväntas dageligen Dess nederkomst. PT 1758, nr 1, s. 1. — (†) Stoor Pästilentia ähr oss beredh / som dageliga kan komma oss uppå. Polit. vis. 354 (c. 1650).
5) (mindre br.) motsv. DAGLIG 5: om dagen (i motsats till om natten). De tusende välljud, som söka / Dagligt och nattligt sin väg till vårt bröst. Atterbom LÖ 1: 116 (1824, 1854). Noreen Vårt spr. 1: 19 (1903).
Ssg: DAGLIG-DAGS, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content