DAKTYLIOTEK dakty1liote4k l. 10004 l. 10104 l. dak1tyljo- l. 0104, l. -ω- l. -å-, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr t. daktyliothek, fr. dactyliothèque; af lat. dactyliotheca, af gr. δακτυλιοϑήκη, af δακτύλιος, fingerring, afl. af δάκτυλος (se DAKTYL), o. ϑήκη, förvaringsrum (jfr APOTEK, BIBLIOTEK m. fl.)]
konst. samling af s. k. gemmer, ädelstenar l. halfädelstenar osv. med graverade figurer (i sht från antiken o. renässansen), l. af nyare aftryck o. efterbildningar af sådana i ngn mjuk massa. Norrmann Eschenburg 1: 148 (1817). Lippert's Daktyliothek, i tre Afdelningar, af hvilka hvar och en innefattar 1000 Paster (dvs. aftryck). Därs. 2: 10 (1818). Samlingar af gemmer, s. k. daktyliotek .., bildades redan i forntiden, t. ex. af Scaurus, Pompejus, Cæsar och Mithridates. NF 5: 1002 (1882). Göthe Sergel 240 (1898).
