SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
DENIGRERA de1nigre4ra l. den1-, l. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, DENIGRATION -atʃω4n l. -aʃ-.
Etymologi
[jfr holl. denigreeren, t. denigrieren, fr. dénigrer, af lat. denigrare, af de med förstärkande bet. o. nigrare, svärta, afl. af niger, svart (se NEGER); jfr äfv. eng. denigrate]
(numera knappast br.) (ned-) svärta, baktala, förtala. Ovänner .., hvilcke .. alla mina actiones så fliteligen denigrera. Oxenst. brefv. 10: 101 (1628). Han söker mig så hoos Församblingen denigrera, at det litzla Credit iag kunde hafva, skulle falla och aftaga. Växiö domk. akt. 1694, nr 1006. Swedberg Schibb. 263 (1716). Dalin (1850; angifvet ss. föga brukl.). Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878; äfv. i den posthuma uppl. 1904).
Spoiler title
Spoiler content