[fsv. disk(a)mat, eg.: kamrat om samma fat l. tallrik (se DISK, sbst.1 II 1). Detta ord nyttjas på några ställen i StadsL; dess slutled är mnt. mat(e) (holl. maat; jfr eng. mate), kamrat, eg.: som spisar gemensamt (med ngn), hvilket ord återgår till ett fsax. gimato (motsv. fht. gimazzo, mht. gemazze, bordskamrat), af gi-, sam-, tillsammans, o. mat (se MAT, föda); jfr BÅTSMANSMAT,KOCKSMAT,KONSTAPELSMATm. fl. Då ordet ss. enkelt icke är kändt från sv. (jfr däremot det likaledes från nt. l. möjl. holl. lånade nyisl. máti, kamrat), är sannol. hela ssgn lånad, ehuru ingen direkt förebild kunnat påvisas. Förmodligen var a i fsv. långt; att alla ä. uppl. af StadsL (1617—1730) hafva disk(a) måth, behöfver dock, då ordet sannol. var bekant bl. gm lagtexten, endast vara analogisk konstruktion. De ofvan angifna formerna äro väsentligen långsökta omtydningar i anslutning till skilda inhemska ord; Ihre har dock riktigt fört ordet samman med de besläktade orden (se ofvan), men missuppfattat tecknet för ā i nyisl. máti hos Gudm. Andreæ ss. åsyftande ä]
Anm. Öfriga förf. ha mer l. mindre missförstått ordet (jfr 2); så Botin Hist. 1: 320(1789), Möller(1790).
2) om bordsgäst; vid fastställande af antal. Så är XXX. diskamåt XXX. hion, män och qwinnor som til bordz sittia. Pighor och drenger reknas her intet medh, för ty the sittia intet til bordz. O. Petri Lagkomm. 21(c. 1540). J räcknandet (af bröllopsgäster) införes (förutan Huusswärden, brudgumme och brudh) allesammans som tillbordz sittia, räcknandes för diska mått, ehwadh dhe ähre unga eller gambla, stora eller små. HSH 31: 63(1661).
