[jfr t. o. eng. dragoman, fr. drogman, it. dragomanno; af arab. targuman, tardjuman, tolk]
(i fråga om österländska förh.) person anställd som tolk vid hof l. ämbetsverk l. beskickning l. konsulat; person (tolk) som hjälper resande (västerlänningar) till rätta. H:r Envojens dragman eller tolck. KKD 5: 65(1710). (Vid en resa genom Syrien måste man) göra upp med en s. k. dragoman, som åtager sig att för hela resan hålla hästar, mat och allt till ett visst bestämdt pris per dag. Waldenström Österl. 165(1895).
