publicerad: 1923
1) till 2: förhållande(t) att vara dödlig, ändlig l. förgänglig, tvång(et) att dö. Bullernæsius Lögn. 146 (1619). Christelige Tanchar om Dödeligheten. Kyrkol. 8: 1 (1686). En ny påminnelse om vår dödlighet lemnas oss i dag. Hb. 1811, s. 22 (inledning till ”tacksägelsen” för de aflidna). Franzén Pred. 3: 244 (1843). — särsk. (i religiöst spr.) best., konkretare: timligheten, ändligheten, lifvet här på jorden, detta lifvet, det jordiska; motsatt: evigheten. Phrygius HimLif. 37 (1615). Vår hederl(ige) Tidgren (har) nyl. lämnat dödligheten. Porthan BrefSamt. 1: 149 (1788). (Jag) Hoppades .. att vi (näml. två vänner) väl ännu någon tid kunde få dväljas tillsamman i dödligheten. Ahnfelt StudM 2: 388 (1858). Hahnsson (1888).
2) till 2; konkretare, om det förhållandet att en viss mängd människor (l. djur l. växter) vid en viss tid l. inom en viss (folk)grupp l. ett visst område dör; dödens l. dödsfallens (större l. mindre) utbredning vid en viss tid osv., sammanfattning(en) l. mängd(en) af de inom en viss tid osv. inträffade dödsfallen; särsk. stat. förhållandet mellan dödsfall o. folkmassa vid en viss tid osv., mortalitet. VetAH 1758, s. 129. Största dödeligheten under dessa åren (dvs. 1764—1774) har varit i Maji månader. Därs. 1775, s. 224. BotN 1857, s. 120 (i fråga om växter). Flodström SvFolk 83 (1918). — jfr SPÄDBARNS-DÖDLIGHET m. fl. — särsk. pregnant: utbredd l. stor dödlighet. Quennebstedt Ur CXII:s lefn. 2: 27 (1916).
Ssgr (till 2, i sht stat.): DÖDLIGHETS-FÖRHÅLLANDE. vanl. i pl. (best.). EkonS 2: 5 (1894). Sedan länge har S(verige) jämte de öfriga skandinaviska länderna haft att uppvisa gynnsamma dödlighetsförhållanden i jämförelse med de flesta andra länder. 2NF 27: 1156 (1918). —
-STATISTIK. —
-TABELL. tabell angifvande dödligheten inom olika åldersklasser o. befolkningsgrupper. Frey 1849, s. 199. Den s. k. 1885 års dödlighetstabell. SkåneGrunderLivförs. 1 (1921).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content