SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1917  
EFTERARTA, v.
Etymologi
[till EFTER- 11 c o. ARTA v. III 1 a; efter t. einem nacharten]
(†) utveckla sig till likhet med (ngn); brås på (ngn). Om Barnen them (dvs. föräldrarna) icke efteraarta. Schroderus Modersch. 53 (1642). Gif o barmhertige Fader, at wij tine .. barn .. måge tigh efterarta; intet annat giörandes, än thet godt, och titt gudomeliga Maijestet behageligit är! Isogæus Segerskiöld 452 (c. 1700).
Spoiler title
Spoiler content