SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1917  
EFTERDRÖJARE äf3ter~dröj2are, m.||ig.; best. -en; pl. =.
Etymologi
[till EFTER- 1 a; bildat av K. Warburg, sannol. under inflytande av d. efternøler, eftersläntrare, ’sölkorv']
(nytt ord) eg.: person som dröjer efter, eftersläntrare; person som (särsk. inom litteratur, konst l. vetenskap) håller fast vid en äldre, allt mera övergiven riktning o. (osjälvständigt) arbetar vidare i dess anda, försenad representant för en äldre, övervunnen ståndpunkt; äv. i överförd anv. om litteraturalster o. d. K. Warburg i GHT 1897, nr 108 B, s. 1 (om två dramatiska arbeten). Dens. Rydberg 2: 467 (1900). Subjektivismen hos romantiken och dess efterdröjare. Dens. i 2 NF 2: 1502 (1904). Mjöberg Stilstud. 34 (1911). Östergren Främ. ord (1912; under epigoner).
Spoiler title
Spoiler content