SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1917  
EFTERFLYGA, bl. ngn gg i p. pr. efterflygande äf3ter~fly2gande, särsk. i förb. komma efterflygande.
Etymologi
[till EFTER- 2 (a)]
flyga efter (en annan); äv. i överförd anv. om ngt som kommer farande l. singlande gm luften efter ngt annat. En dufva kom efterflygande. Dalin (1850). Först föll han sjelf ned i gatan, och sedan kom hatten efterflygande. Därs. — jfr FLYGA EFTER.
Spoiler title
Spoiler content