SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1917  
EFTERHAND äf3ter~han2d, r. l. f.; best. -en, i best. anv. äv. utan slutart.; pl. (knappast br.) -HÄNDER (Tersmeden Mem. 1: 82 (c. 1780)).
Etymologi
[liksom d. baghaand efter t. hinterhand; jfr äv. holl. achterhand. Ordet synes i t. (o. holl.) vara bildat efter mönstret av o. ss. motsättning till vorderhand, vorhand (holl. voorhand), se FÖRHAND]
1) i fråga om kortspel; jfr BAK-HAND 3, ävensom FÖR-, MELLAN-HAND.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] om det förhållande att ngn är i tur att spela (ut) sitt kort (l. sina kort) efter de andra medspelande (l. efter ngn av dem) l. om den plats som intages av en sådan spelare. Sitta i efterhand. Ha efterhand(en). Få efterhanden. Serenius (1741; under efter). Man .. bör (i lomber) hafva ett starkare Spel, när man sitter i mellanhand, än om man är i för- eller efterhand. Düben Lyck. talisman 2: 28 (1817). Hagdahl Fråga mig 29 (1883).
b) [jfr motsv. anv. i holl.] om den spelare som sitter i efterhand l. om de kort som spelas i efterhand. En god, stark, dålig efterhand. Tersmeden Mem. 1: 82 (c. 1780). Är (i vist) tredje hand svag i sin medspelares färg, kan efterhand ofta vända det till sin fördel och spela denna färg. Hagdahl Fråga mig 18 (1883). Efterhandens granne till höger. Wilson Spelb. 307 (1888).
2) i bildl. l. överförda anv.; särsk.
a) [jfr motsv. anv. i t.] för att beteckna att ngn är l. kommer i en sämre l. mindre fördelaktig ställning (än ngn annan l. andra) l. bliver efter (andra l. sin tid) o. d. De som, i brist af tillgångar att följa brukets omskiften, komma att sitta i efterhand. Rydqvist Resa 138 (1838). Det torde .. ej kunna förnekas, att vi .. med afseende på vårt pansarbåtsbygge befinna oss i en viss efterhand. C. Hafström i Vår flotta 1907, s. 6.
b) för att beteckna att ngn har l. skaffar sig fördelen att först efteråt l. efter ngn annan l. andra taga ståndpunkt till l. yttra sig om l. fatta beslut om l. i en sak o. d. l. att (tills vidare) ställa sig utanför l. undandraga sig ansvaret för ngt o. d. De vise sutto (under K. XII:s krig) hemma, de, / I säker efterhand. C. V. A. Strandberg 1: 228 (1868). Den danska politiken sträfvade .. att sätta sig i en så trygg efterhand som möjligt. Hjärne K. XII 65 (1902). Prästeståndet satte sig .. i efterhand genom att uppskjuta frågan till följande dag. E. Hildebrand i Sv:s hist. IX. 2: 10 (1908).
Ssg: (2 b) EFTERHANDS-POSITION.
Spoiler title
Spoiler content