SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1917  
EFTERHJÄLPA äf3ter~jäl2pa, v. -er, -te, -t, -t; se för övr. HJÄLPA. vbalsbst. -ANDE, -NING (Ericsson Urmak. 159 (1897)); jfr EFTERHJÄLP.
Etymologi
[till EFTER- 8 c, sannol. efter t. nachhelfen]
(föga br.; jfr dock slutet) efteråt upphjälpa l. bättra på (ngt) l. avhjälpa (fel o. d.). Fahlcrantz 2: V (1864). — särsk. (fullt br.) tekn. o. konst. om kompletterande procedur varigm en arbetsprodukt l. ett konstverk o. d. får sitt slutgiltiga utseende l. varigm (under föreg. procedurer uppkomna) fel o. d. därå avhjälpas. Et (av konstnären Romsteck) i metal .. gutit Dödhufvud, som är gjordt .. så aldeles lyckeligen, at han ej behöft efterhjelpat med någon fil eller annat medel. Sv. Merc. 2: 333 (1756). Ciseleringen .. efterhjelpte (vid drivningen) möjliga fel. Eichhorn Stud. 3: 226 (1881). 2 Uppf. b. 10: 231 (1907; i fråga om stereotypering).
Spoiler title
Spoiler content