EFTERPJÄS äf3ter~pjä2s, äv. -PJES ~pje2s, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[till EFTER- 8 c; jfr d. efterstykke, eng. afterpiece, ävensom holl. nastuck, t. nachstück]
teaterstycke (av mindre längd o. betydenhet) som (för att utfylla programmet) gives efter ett annat (vilket betraktas ss. det huvudsakliga), efterspel; motsatt FÖRPJÄS. Kellgren 2: 235 (c. 1783). Directionen (för Kungl. teatern) .. kan (ej) tadlas, derföre, att den, osäker om effekten, första gången bifogade (Hamlet) .. en obetydlig efterpjes. Sv. lit.-tidn. 1820, sp. 227. Mindre Efter-piecer på prosa, hvilkas spelning icke upptager en timma. Regl. f. K. theat. 1834, § 28. De små, glada, äkta Franskt naiva efterpiècerna .. voro på hela aftonen det aldra roligaste. Knorring Illus. 137 (1836). Nyblom Minnen 2—3: 189 (1904). — oeg. o. bildl. Envallsson Gr. af Walltr. 5 (1793). Kanske talar Sophie om för dig den efterpies i hvilken jag nödgats spela en skenbart så dubbel rol. Bremer Brev 2: 381 (1843).
