EFTERRIDA äf3ter~ri2da, v. -er, -red, -redo, -ridit.
Etymologi
[till EFTER- 2; jfr holl. narijden o. t. nachreiten]
(numera bl. i förb. komma efterridande) rida efter (ngn l. ngt som färdas l. föres förut). Generalen hade redan begivit sig mot M., då en ordonnans kom efterridande och upphann honom vid T. Dalin (1850). Sundén (1885; under efter). — jfr RIDA EFTER.
