EFTERRINNA äf3ter~rin2a, v. -er, -rann, -runno, -runnit.
(numera knappast br. utom i p. pr.) rinna efteråt l. efter (ngt annat). (Beskjutningen fortsättes) till dess muren af sin egen tyngd nedfaller, då jorden af sig sjelf efterrinner. Törngren Artill. 2: 144 (1795). Vid påvägning af flytande ämnen häller man alltid ur flaskan med signaturen uppåtvänd, så att en möjligen efterrinnande droppe ej nedsölar denna. Ahlberg Farm. tekn. 260 (1899).
