EFTERSPELA äf3ter~spe2la, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[till EFTER- 11 c; jfr d. efterspille, holl. naspelen, t. nachspielen]
återgiva l. upprepa l. efterhärma vad ngn annan spelat före; i fråga om scenisk framställning, musik osv. Hemkomna (från teatern) läto de fantasien efterspela de löjliga tilldragelserna i pjesen. Zeipel Set. 2: 84 (1847). En sådan melodi, som den till Neckens polska, .. bör vara lätt att fatta och efterspela i sin rätta lydelse. K. P. Leffler i Uppland 2: 444 (1908). — jfr SPELA EFTER.
