SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1919  
EFTERTRAKTA äf3ter~trak2ta, v. -ade. vbalsbst. -AN, -ANDE, -ELSE (†, RARP 1: 66 (1627)), -NING (†, Girs Edelh. G 3 a (1627)); -ARE (tillf., Hillman Sp. nov. 151 (1896: eftertraktaren af nästans egendom)).
Etymologi
[till EFTER- 7, efter t. nachtrachten; jfr d. eftertragte, ävensom holl. natrachten]
1) [jfr motsv. anv. i ä. holl. o. ä. t.] (†) betänka, överväga, besinna, taga i betraktande. Om en rätt betänkia och efftertrakta vill denna närvarande tiden. Ekeblad Bref 1: 132 (1652; jfrt med hskr.).
2) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (i sht i skriftspr.) göra l. hava (ngt) till föremål för sitt strävande; åstunda, eftersträva, fika efter (ngt), efterfika, åtrå, stå efter (ngt). RA 1: 353 (1544). Ähra .. är thet högsta som Werlden eftertrachtar. Stiernhielm Virt. 6 (1650). Then werlden heelt förachtar, / Himmelriket eftertrachtar, / Han är rijk och wäl förnögd. Ps. 1695, 270: 6. Dine Landsmän ha en Öfver-Herre, som ej annat eftertraktar, än deras välfärd. Dalin Arg. 2: 252 (1734, 1754). Den lycka vi eftertraktade. Lehnberg Pred. 1: 134 (c. 1800). Bremen, .. hvilket .. Sverge eftertraktade. Fryxell Ber. 7: 309 (1838). Oskuld och ett himmelskt sinne har varit mitt lifs eftertraktan. Wetterbergh Altart. 177 (1848). Nu hade svennen omsider nått / det mål han eftertraktat. Melin Prins. 48 (1885). Denna världens gods .. / ej han eftertraktar. Jensen Böhm. diktn. 184 (1894). — särsk. (†) låta sig angeläget vara, ivra för, vinnlägga sig om (att ngt göres o. d.). (Landshövdingen skall) flitigt efftertrachta, att vndersåterne, som ähre af then sanna Ewangeliske religionen, måge där vthinnan confirmerade och stadfäste blifwa. Saml. af instr. f. landtreg. 218 (1642). Därs. 450 (1688).
3) [jfr motsv. anv. i ä. d., ä. holl. o. ä. t.; med avs. på bet.-utvecklingen jfr EFTERSTÅ 4 b] trakta l. sträva efter att bringa (ngn) fördärv l. skada, ansätta (ngn), förfölja (ngn), söka att bringa (ngn) om livet l. på fall, stå (ngn) efter livet, trakta l. sträva efter att beröva ngn (egendom l. liv l. ära o. d.); numera bl. i förb. eftertrakta ngns liv o. d. G. I:s reg. 13: 163 (1540). (Vi ha förut befallt, att I upprorsmännen) til Lijf, ähre och godz efftertrachta och förfölie wille och skulle. Därs. 14: 70 (1542). Så mykit eff(ter)tractende, .. som emot oss öffuett och skeedt är. Därs. 17: 621 (1545). (Inbyggarna i Frankrike och Nederländerna) hafwe sigh inbördes öfwerfallit, och then eene then andra medh mord och blodzvthgiutelse .. förfolgdt och eftertrachtet. Chesnecopherus Fulkom. skäl G g 3 a (1607). Christus (blev) .. af satan och Herode .. til lifwet efftertrachtad. Swedberg Sabb.-ro 376 (1688, 1710). I .. sen, huru mitt lif eftertraktas. Fryxell Ber. 3: 18 (1828). Ett oblidt öde / Hvälfde stunden, då din son du födde, / Som ditt gråa hufvud eftertraktar. Runeberg 3: 125 (1832). Auerbach (1908).
Ssg (till 2): EFTERTRAKTANS-VÄRD. Någonting omätligen eftertraktansvärdt. Atterbom Minnest. 2: 269 (1840).
Spoiler title
Spoiler content