EFTERVINGEL äf3ter~viŋ2el, r. l. n.; best. -n l. -vinglet; pl. -vinglar, ss. n. =.
spelt. i vira: vingel som en i efterhand sittande spelare har lov att göra sedan en föregående spelare efter vingel (l. omvingel) lagt sig för bet. Wilson Spelb. 319 (1888).
