SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
ERGIVA, v. -it.
Etymologi
[efter t. ergeben; jfr ER- o. GIVA]
(†) refl.: underkasta sig, giva sig; äv.: hängiva sig. HSH 27: 259 (1647). KKD 9: 124 (1704). Jag mig .. til Hans Mai:jt och ingen annan genom Capitulation ergifwit. Loenbom Anecd. 2: 241 (i handl. fr. 1716).
Spoiler title
Spoiler content