publicerad: 1922
EXSICKAT äk1sika4t, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Etymologi
[av lat. exsiccatum, n. sg. p. pf. av exsiccare, uttorka, av ex, ut (se EX-), o. siccare, torka, av siccus, torr (jfr SEKT, muskatvin)]
bot.
Ssgr (till 1): EXSICKAT-SAMLING. (numera föga br.) bot. exsickatvärk. Wikström ÅrsbVetA 1836, s. 236. Frey 1841, s. 293. —
Spoiler title
Spoiler content