SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
EXTRAKTION äk1strakʃω4n, r. (f. Dalin (1850), WoJ (1891)); best. -en, vard. utom i södra Sv. äv. =; pl. -er. Den lat. formen extractio användes hos Berchelt PestOrs. E 7 b (1589).
Etymologi
[jfr t. extraktion, eng. o. fr. extraction; av mlat. extractio (gen. -ōnis), vbalsbst. till extrahere (se EXTRAHERA)]
I. vbalsbst. till EXTRAHERA.
1) kir. till EXTRAHERA 1. Polypers extraction (ur näsan). VetAH 1813, s. 261. Tandens extraktion. Lenhardtson Tandl. 272 (1897). — jfr TAND-, TÅNG-EXTRAKTION m. fl.
2) kem. o. tekn. till EXTRAHERA 3. Wallerius ChemPhys. 1: 128 (1759). 2NF 21: 63 (1914). — jfr GULD-, MELASS-EXTRAKTION m. fl.
3) (†) mat. till EXTRAHERA 4. Mört Weidler 25 (1727).
II. [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera företrädesvis med skämtsam anstrykning) härkomst, börd. Av förnäm, utländsk, judisk extraktion. Att ingen för ringare extraction och herkomst lembnas oemployerat och oavancerat. RARP 9: 317 (1664). Detta stackars våp skall falla i förundran / Att höra på min extraction. Lenngren 85 (1796). En .. läkare af Polsk extraktion. Castrén Res. 2: 250 (1846). — (†) släkt. (Konungarna) äre aff Mohometz egen extraction. Rålamb Resa 79 (1658, 1679). Swedberg Schibb. 271 (1716).
Ssgr (i allm. till I 2): (I 1) EXTRAKTIONS-INSTRUMENT. kir. SkandTTandläk. 1887, s. 69.
-KÄRL. Nyblæus Pharm. 263 (1846).
-LUT. kem. JernkA 1882, s. 109.
-MEDEL. Ahlberg FarmT 154 (1899).
-METOD. IllSv. 2: 121 (1886).
-VÄRK. tekn. industriell anläggning för extrahering. JernkA 1882, s. 107.
Spoiler title
Spoiler content