FAKT fak4t, sbst.1, äv. FACK fak4, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[fack (fak) är direkt bildat efter t. fach i motsv. anv., vilket sannol. eg. är samma ord som det varifrån FACK, sbst.1, utgår; jfr äv. t. fache, f., faktning, faktad ull. Formen fakt skulle (såvida den icke utgår från en ej uppvisad tysk form) kunna tänkas hava fått sitt -t från sista ledens begynnelsekonsonant i sådana ssgr som -TAFFEL, -TO, kanske äv. ett ej påträffat -TRÄ (jfr -HOLTS); jfr emellertid FAKTA]
i sht hattmak. benämning på den vid faktning uppkomna produkten; särsk. om var särskild av de (2 l. 4) delar vari hårmassan efter den första bearbetningen uppdelas i o. för vidare behandling. Luttropp Hermbstädt 160 (1832). Arbetaren (formar) genom skickligt förande af sin båge de två hälfterna (vari hårmassan uppdelats) till två trekantiga lösa lager med bugtiga sidor. På dessa så kallade fakt börjas nu filtningen. Uppf. b. 6: 541 (1874). Mycket långa fakt behövas för tillverkning av dekorations- och garderobsfilt. Geitel Världsindustrien 587 (1914). — jfr LAPP-FAKT.
