SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
FEKAL feka4l, adj.
Ordformer
(fæc- 1881)
Etymologi
[av nylat. fæcalis, av lat. fæx, drägg, bottensats; jfr FEKALIER]
med. som rör l. står i samband med l. som har lukt l. utseende av tarmuttömningar; exkrement-. Fekala kräkningar. NF (1881).
Spoiler title
Spoiler content