FILANTROPISM filan1tropis4m l. -trå-, l. 1004, r.; best. -en.
Ordformer
(förr äv. skrivet phil-)
Etymologi
[jfr eng. philanthropism]
1) filantropi, människokärlek; humanitär strävan l. livsåskådning; numera nästan bl. i nedsättande mening, med bibet. av ytlighet. Vanligen betraktas Jean Jacques Rousseau såsom den egentlige upphofsmannen till den moderna philanthropismen. SvLittFT 1833, sp. 481. (Bettina von Arnims)politiskt-sociala patos .. är urtypen för välmenande esteticistisk filantropism. Böök 1Ess. 59(1913).
2) (förr) pedag. om det humanitära basedowska uppfostrings- o. undervisningssystemet. NF(1881). 2NF(1907).
