publicerad: 1924
FJORTON fjω3rton2, räkn. o. sbst. oböjl.; ss. sbst. om person m.||ig., om sak r. l. m. resp. n.
Ordformer
(fjor- (fior-) 1521 osv. fiur- 1607. — -ton 1528 (: fiortondaga) osv. -tan 1521—1694. -ten (-tten, -tenn) 1551—1654 (: fiortendagar))
Etymologi
[fsv. fiortan, fiorton, fiughurtan (m. fl. former), motsv. d. fjorten, isl. fjórtán, fjogrtán o. (frånsett suffixets vokal) got. fidwortaíhun, mnt. vērtein, holl. veertien, t. vierzehn, eng. fourteen; av former av FYRA o. ett germ. tēhun, tĕhun, urnord. tān, tio; se för övr. under ADERTON]
1) det fjärde grundtalet i ordningen efter tio; fyra mer än tio; utom i löpande text vanl. skrivet 14 l. XIV. Fjorton hundra (äv. skrivet fjortonhundra). Talet, sidan fjorton. Nummer fjorton. Fjorton och femtio (dvs. 14 kronor o. 50 öre). Fjorton år gammal. En fjorton års pojke. Ässet räknas för ett eller fjorton. Fjorton karats guld. Fjorton ämbeten, femton olyckor (ordspr.). Så äre alla ledherna jfrå Abraham in till Dauid fiortan ledher. Mat. 1: 17 (NT 1526). Epter Christi byrdh fiortan hundrat och try åår. OPetri Kr. 162 (c. 1540). En minnesvård, rest .. åt Tiberius af fjorton asiatiska städer. Rydberg RomD 23 (1877). — särsk.
a) i förb. fjorton dagar (vard. dar), två veckor. För fjorton da(ga)r sedan. Om fjorton da(ga)r. I fiortan dagha. GR 1: 6 (1521). Fiorton dagars hächte vid vatn och bröd. GB 2: 12 (Lag 1734). — särsk. i uttr. (i dag osv.) fjorton da(ga)r 30 2(0), (i dag osv.) om fjorton dagar, förr äv.: för fjorton dagar sedan; i den förstnämnda bet. i sht förr äv.: fjorton dagar till; i ä. tid stundom sammanskrivet. Han kommer i morgon fjorton dar. Att i ther komma nw i dag fiortondaga. GR 5: 36 (1528). (I) haffue .. hördt, såsom j dagh fiorton daghar, Huruledes (osv.). LPetri 1Post. K 5 a (1555). I dag fjorton dagar til. Serenius (1741).
b) [eg.: fjorton (poäng), bestående av l. i äss (osv.); jfr fr. quatorze de dames (osv.)] spelt. i piké, i uttr. fjorton äss l. kungar (osv.): fyra äss l. kungar (osv. till o. med tian) på en hand; så kallade, emedan de så samlade gälla fjorton poäng; jfr 2 b. Nordforss (1805). Wilson Spelb. 424 (1888).
2) sbst.
a) (vard.) om person, hus, rum o. d. som har numret fjorton. Är fjorton ledig? (t. ex. om polis, stadsbud o. d.). Östergren (1920).
b) spelt. i piké, på en hand förefintlig sammanställning av kort som gäller fjorton poäng; jfr 1 b. Mont-Louis FrSpr. 158 (1739). Han hade en fjorton på hand innan han kastat. Nordforss (1805).
Ssgr (till 1): FJORTON-DAGARS-PERIOD3010~102. —
-DUBBLA. —
-STAVIG. som innehåller fjorton stavelser. Gammaldags fjortonstavig vers. Sylwan (o. Bing) 1: 268 (1910). —
-TAGGARE. jäg. hjort med sju spetsar på varje horn. Udda fjortontaggare, som bl. på det ena hornet har sju spetsar (på det andra ett mindre antal). 2NF 11: 804 (1909). —
-ÅRIG. —
-ÅRING. —
-ÅRS-ÅLDER(N)—0~20. En flicka i fjortonårsåldern. —
-ÖRES-ALMANACK—10~102. (före år 1919) av Vetenskapsakademien utgiven almanack som försåldes till ett av K. Maj:t fastställt pris av fjorton öre (numera 25 öre). Uppsala 1918, nr 156, s. 3.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content