[sv. dial. (Västergötl., Skåne) foss, häftig, hetsig, hänsynslös, vresig, (Hall.) föss, ivrig; jfr (ä.) d. fos(s), trotsig, våldsam, d. dial. (Bornh., Jyll.) foss, trotsig, fräck, stolt, övermodig; möjl. av mnt. fors(se), kraftig, stolt (jfr t. forsch, kraftig, stark), avledn. av mnt. forse, styrka (se FOSS, sbst). Ordet har möjl. påvärkats av det till bet. likartade FUS(S)]
(†) trotsig, övermodig, kaxig; äv.: häftig, hetsig. LPetri Kr. 26(1559). Medh stålte fosz ord. Fosz 305(1621). Konungen (dvs. Sigismund av Polen) .. hafwer låtit märckia sigh miszhaga at Ryssarna så myckit foszt om sådana saker talade. Widekindi KrigsH 152(1671). En näsewijss och fosser bonde, som emot dhet H. Predijko Embetet en ganska lijten respect .. weet at wijsa. VDAkt. 1680, nr 347.Almqvist AmH 1: 159(1840).
Avledn.: FOSSHET, r. l. f. [jfr ä. d. foshed] (†) övermod, trots, kaxighet. OPetri Tb. 98(1526). Der .. var en Ung karl, den han för hans fåssheet skull ville giöra Spratt. SColumbus Vitt. 251(c. 1678). Lind(1749).
SAOB
