SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1926  
FRISERA frise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v.1 -ade ((†) frisert, p. pf. Synnerberg (1815)). vbalsbst. -ANDE, -ING (äv. konkret, se b slutet).
Ordformer
(fres(s)- 1795 (: Fressèrnålar)—1808)
Etymologi
[liksom d. frisere, t. frisieren, av fr. friser, av ovisst urspr. — Jfr FRISYR, FRISÖR, ävensom FRIS, sbst.2—3]
(knappast br. utom i fackspr.; se dock b) krusa, ”krulla”. Friserade, krusade band. Serenius L 3 a (1734). Friserade plymer. VeckoskrFrunt. 1824, s. 224. Friseradt Tagel. Malmbgt 1894, nr 91, s. 4. — särsk.
a) textil. med avs. på tyg (kläde): noppa. KFÅrsb. 1913, s. 407 (c. 1714). Nisbeth Handelslex. (1868). WoH (1904).
b) (fullt br.) med avs. på håret (särsk. kvinnornas hår), äv. med avs. på mustascherna; dels med obj. betecknande hår o. d., dels med personobj.: krusa l. locka (håret) l. håret på (ngn); äv. allmännare: på ett prydligt sätt ordna o. sätta upp (håret) l. håret på (ngn), ”kamma” (håret l. ngn); äv. refl. Emedan de förnämare nu fram i pannan, bruka att Fisera (säkerl. felaktigt för Frisera) håret, som de kalla, eller giöra knorlugt, att wara lika en Biörn. Rudbeck Atl. 3: 617 (1698). Har du icke de här dagarne, utan at just tänka derpå, låtit frisera dig litet mera grant än vanligt? Eurén OkSon. 30 (1794). Jag .. friserar mina mustascher som en dragonkapten. KATavaststjerna (1897) hos Söderhjelm Tavaststj. 304. — jfr DAM-FRISERING. — särsk. (mindre br.) ss. vbalsbst. -ing, konkret: frisyr. Wikforss 1: 590 (1804). Schulthess (1885).
c) (†) förse (en klänning o. d.) med besättning. Lundin (o. Strindberg) GSthm 480 (cit. fr. c. 1750). Möller (1790).
d) (†) kok. sira (ett köttstycke, en tårta o. d.) med mönster l. ornament av äggvita o. d. Oec. 103 (1730). Friserad Oxebringa. Warg 75 (1755). DA 1808, nr 98, s. 12.
Ssgr (i allm. till b): A: FRISER-KAM. (numera mindre br.) kam använd vid vanlig kamning l. frisering; motsatt: finkam o. fickkam. Wikforss (1804: under frisirkamm). Carlén Skjutsg. 74 (1841). TLev. 1900, nr 41, s. 1. —
-KAPPA. löst sittande plagg (kappa) av tunt tyg som (av damer) användes vid frisering. NJournD 1856, s. 110. —
-MASKIN, se B. —
-NÅL. (numera knappast br.) nål på vilken håret uppviras för att krusas, locknål. VRP 31/7 1786. BoupptVäxiö 1795. —
-SALONG. benämning på lokal i vilken frisör utövar sin värksamhet. Hoppe (1892). —
-TÅNG, pl. -tänger. tångliknande redskap varmed håret krusas. Meurman (1846).
B: (a) FRISERINGS-MASKIN. (friser- 1851—1889. friserings- 1874 osv.) Dalin (1851). 2NF 1: 1252 (1904).
C (†): FRISERS-POMADA. pomada (använd vid frisering), kosmetik. DA 1772, nr 121, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content