SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRFÖLJNING förföl4jniŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032, r. l. f.; best. -en.
vbalsbst. till FÖRFÖLJA.
1) mil. (o. jäg.) till FÖRFÖLJA 1. KKD 6: 135 (1708). EHemberg i BiblJäg. 4: 205 (1897). Vid förföljning kan flygvapnets spaning vara till god hjälp för att få kunskap om fiendens återtågsriktning. FlygHb. 59 (1921).
2) (†) till FÖRFÖLJA 2. Vill J, ert hat och förföljning skall räcka så länge som lifvet på oss, så rår J. BL 2: 164 (cit. fr. 1693).
Ssgr: (1) FÖRFÖLJNINGS-DIVISION. mil. 33 anfalls- och 20 förföljningsdivisioner. KrigVAT 1922, s. 253.
(2) -HETTA, r. l. f. (†) förföljelseiver. SvMerc. 1: 648 (1756).
(1) -PATRULL. mil. IllMilRevy 1902, s. 486.
Spoiler title
Spoiler content