publicerad: 1927
FÖRSJUDA, v., pr. ind. -er. vbalsbst. -NING (Heinrich).
Etymologi
[efter t. versieden; till FÖR- II 1 b β]
(†) om vätska: koka bort. Itt heett watn för krafftighom eeld försiwdher. Jes. 64: 2 (Bib. 1541; Bib. 1917: bliver sjudande). Heinrich (1814).
Spoiler title
Spoiler content