SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GABB, n.
Etymologi
[fsv. gab; vbalsbst. till GABBA; jfr isl. gabb]
(†) hån, gyckel, spe; jfr BEGABB, GABBERI 1 (se GABBA avledn.). The giorde gabb vthaff them, och bespottadhe them. 2Krön. 30: 10 (Bib. 1541; Bib. 1917: spe). Serenius (1741). Heinrich (1814).
Spoiler title
Spoiler content