SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GALISENSTEN gali4sen~ste1n (gali´zensten (z som tts) Weste; gali´tts'n-stèn Dalin), r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(vanl. skrivet -its; äv. -i(t)z-)
Etymologi
[av t. galitzenstein, sannol. eg. ”sten från Galicien” (i Spanien), varifrån ämnena i fråga tidigast torde ha erhållits; jfr mnt. galissiensteyn]
1) zinkvitriol; numera bl. apot., i uttr. vit galisensten. Emot Nagel i Ögat .. tagh Gallitzensteen (osv.). IErici Colerus 2: 139 (c. 1645). Lindgren Läkem. (1902).
2) kopparvitriol; numera bl. (knappast br.) apot., i uttr. blå galisensten. Retzius Min. 72 (1795). TaxaStSjötull. 17/4 1799, s. 69. Lindgren Läkem. (1902).
Ssgr (†; till 1): A: GALISENSTEN-VATTEN. zinkvitriollösning. IErici Colerus 2: 247 (c. 1645).
B: GALISENSTENS-PULVER. pulveriserad zinkvitriol. IErici Colerus 2: 251 (c. 1645).
Spoiler title
Spoiler content