SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GENIAL jen1ia4l l. je1n-, ngn gg ʃen1- l. ʃe1n-, adj.2 -are. adv. -T.
Etymologi
[liksom d. genial o. sannol. äv. fr. génial efter t. genial, sidoform till genialisch (se GENIALISK); jfr ANIMAL : ANIMALISK. — Jfr GENIALITET, ävensom KONGENIAL]
adj. till GENI, sbst.1 5: utrustad med geni, snillrik (o. originell); ofta i överförd anv. om sak: som vittnar om l. utmärkes av geni; jfr GENIALISK. SKN 1843, s. 279. Den geniale florentinaren (dvs. Machiavelli). Bolin Statsl. 1: 264 (1870). Det var ett genialt grepp, då (osv.). Nilsson FestdVard. 119 (1925).
Spoiler title
Spoiler content