SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GERILLA geril3a2, äv. (med anslutning till det sp. uttalet) geril3ja2, r. (l. f.); best. -an; pl. -or l. (numera föga br.) med sp. pl. -as (Palmær Eldbr. 202 (c. 1840; uppl. 1886), Ekbohrn (1904)).
Ordformer
(gerilja LoW (1889). gerilla c. 1850 osv. guer(r)illa 18151916)
Etymologi
[liksom d. guerilla av sp. guerrilla, eg.: litet krig, diminutivum till sp. guerra, krig (motsv. fr. guerre); urspr. ett germanskt ord (jfr VÄRJA)]
1) i sht i pl., eg. om de beväpnade band som kämpade mot fransmännen i Spanien 1808—14; om irreguljära trupper som kämpa mot en övermäktig fiende gm bakhåll, uppsnappande av konvojer o. d.; friskara, frikår. Pastor, en f. d. Chef under Mina, samlar en talrik korps af fordna Guerillorna. AJourn. 1815, nr 133, s. 3. Grekiska Guerillorna. VexiöBl. 1824, nr 10, s. 3. Klercker Cuba 362 (1899).
2) (mindre br.) gerillakrig. 3SkånS III. 2: 1 (1896). Denna klarsynta uppskattning af guerillans, ”det lilla krigets”, strategiska värde. Cederschiöld Erikskr. 247 (1899).
Ssgr (i sht till 1): A: GERILLA-BAND. VexiöBl. 1825, nr 18, s. 2.
-CHEF. SC 2: 12 (1821).
(jfr 2) -KRIG. ”det lilla kriget”, småkrig, friskarekrig. Organisera .. (neapolitanerna) blott ett dugtigt guerilla-krig à l'espagnole, så skall jag förlåta dem att de bli slagna i alla bataljer. Geijer I. 8: 456 (1821). SvH 5: 533 (1906). bildl. SvLittFT 1833, sp. 320. Kejsarinnan Augustas ”ständiga guerillakrig mot Bismark, hvilken som personlighet var hennes afsky”. AB 1890, nr 6, s. 3.
B (†): GERILLAS-FEJD. BL 14: 322 (1847; bildl.).
Spoiler title
Spoiler content