SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GIP ji4p, sbst.1 (sbst.2, se under GIPA, sbst.) l. (i icke fackmässigt spr.) GIPP jip4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(gip 1903 osv. gipp 18991918)
Etymologi
[bildat till GIPA, v.2, resp. GIPPA, v.2]
sjöt. det förhållandet att ett segel slår över (l. att man låter det slå över) från den ena sidan till den andra. NTIdr. 1899, julnr, s. 29. När vinden är nära akter in, kommenderas: ”Pass på gipen!” då storseglet skotas hem. UFlott. 1: 131 (1903). Under hemseglingen sprang vid en ofrivillig gipp storskotet ombord å ”Lisa”. SDS 1918, nr 254 B, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content