SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GIRVUXEN ji3r~vuk2sen, p. adj. -vuxet; -vuxne, -vuxna; l. GIRVÄXT gi3r~väk2st, p. adj.; n. =.
Etymologi
[förleden utgöres av stammen i GIRIG (o. GIRNAS); jfr GIRIG-VÄXT]
som har växt (alltför) hastigt o. frodigt; numera bl. (i fackspr.) om träd (l. virke). Spegel ÖPar. 27 (1705). Om hvetet är för girväxt, så nifsas thet. Broocman Hush. 1: 85 (1736). Girvuxet säges virket af sådana träd vara, hvilka till följd af för hastig tillväxt fått löst och dåligt trä. NF 5: 1220 (1882). Tallarna, som voro unga, girvuxna och frodiga. Ericson Fågelkås. 2: 75 (1907).
Spoiler title
Spoiler content