GLÄPPA, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. gläppa; ljudhärmande bildn.; jfr GLÄPPA, v.1]
(†) i fråga om det ljud som åstadkommes, då man skjuter med gevär: smälla, knäppa, klicka. De äldre sköto dristigare, men träffade illa. Vi hörde deras gläppande långt inpå natten. Wallenberg Gal. 224 (1771; uppl. 1921). Möller (1790, 1807; angivet ss. ”Provinzialwort”).
SAOB
