SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GRAMMATISK gramat4isk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-isch 1624. -isk 1640 osv.)
Etymologi
[liksom d. grammatisk av t. grammatisch; till t. grammatik (se GRAMMATIK); jfr GRAMMATIKAL, GRAMMATIKALISK]
adj. till GRAMMATIK; i sht språkv. som gäller l. har avseende på l. tillhör l. grundar sig på grammatik(en); förr äv. allmännare: språklig. (Ordens) grammatische förståndh (dvs. tolkning) och uthtydning. AOxenstierna 2: 677 (1624). Att skrifva grammatiskt rätt. Leopold 5: 425 (1794). Grammatiska kategorier. Larsson Kunsk. 173 (1909). — särsk.: som avser ett ords form l. funktion (i satsen) med bortseende från dess betydelse; motsatt: logisk. Grammatiskt subjekt, motsatt: logiskt subjekt, tankesubjekt. Subst:ets Bemärkelse .. (dvs. betydelse, motsatt:) dess grammatiska beskaffenhet. Moberg Gr. 252 (1815). Ljunggren OpersKonstr. 72 (1926).
Spoiler title
Spoiler content