SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GROSS gros4, sbst.3, n. (Möller (1790) osv.), äv. r. l. m. (Sahlstedt (1773), Östergren (1925)); best. -et, ss. r. l. m. -en; pl. = ((†) -er BoupptSthm 31/5 1673, Tuneld Geogr. 395 (1762)).
Ordformer
(gross 1640 osv. groos 1677. grossen BoupptVäxjö 1761, Därs. 1776 (i pl.)).
Etymologi
[liksom d., t. o. holl. gros av fr. grosse, eg. fem. till gros (se GROSS, sbst.2), elliptiskt för douzaine grosse, stort dussin]
handel. antal av tolv dussin (144 stycken) av vissa handelsvaror; numera i sht i fråga om pännor o. knappar. SthmTb. 2/11 1551. Ståhll knappar .. gross .. 118. OxBr. 11: 769 (1640). TLev. 1899, nr 8, s. 2.
Ssgr: GROSS-TALS, adv. (mindre br.) grossvis. Schallenfeld Met. 35 (1886).
-VIS, adv. i gross. Köpa ngt grossvis. LoW (1911).
Avledn.: GROSSA, v.2 (i fackspr.) dela l. packa i gross. Förbundet 1914, nr 4-5, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content