SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GRUBBA grub3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. GRUBB?, anträffat bl. i pl. -ar (Gissler).
Etymologi
[sv. dial. (Norrl., Sveal., Finl.) grubba m. m., motsv. nor. dial. grubba; jfr nt. grübb, litet avloppsdike mellan två åkerfält, eng. grub, gräva (se GRUBBA, v.2); besläktat med sv. dial. (Hälsingl.) grövja, grop, liten dal, isl. gryfja, fördjupning i marken, GRÖVLA o. GRUBBLA, v.1; jfr GRUVA, sbst.1, ävensom GRÖPPA o. GROP]
(i sht i Norrl., bygdemålsfärgat) liten fördjupning l. grop (i sht i jordytan); äv. (numera föga br.) i bärgmassiv: (vid) dalsänka, förr i sht om sådan där vattnet torkar ut under sommaren. Gissler IVetA 1751, s. 22. Rinman 1: 108 (1788). Vägen är full af djupa grubbor. Beckman Amer. 1: 47 (1883). Nordström Borg. 238 (1909).
Spoiler title
Spoiler content