publicerad: 1929
GRY gry4, sbst.1, n.; best. -et l. (i sht ss. senare led i ssgr) -t; pl. (föga br.) -n (Warburg Rydbg 2: 436 (1900)).
Etymologi
[av GRYT bildad form, i det att t i detta ord uppfattats ss. best. artikel. Med avs. på bet. jfr GRUTA, sbst.]
1) [jfr motsv. anv. i östsv. dial.] (†) grand, ”smul”, ”dugg”; i bildl. anv. Rudbeck Atl. 3: 38 (1698). Förr, än iag viste et gry om bedrägeriet. VDAkt. 1762, nr 297. Bäst jag aldrig såg ett gry, sköt han upp liksom ur jorden och smög sig rätt framför mig. Carlén Bull. 2: 60 (1847). Sofi lärt koka, baka, väfva, sy, / Men hade af talanger ej ett gry. Topelius Läsn. 4: 231 (1871).
2) miner. l. metall. beskaffenheten hos en bärgart o. dyl. l. en metall med avseende på beståndsdelarnas (mineralkornens) storlek, form, fördelning o. d. (ss. denna beskaffenhet i sht visar sig i en brottyta), textur; struktur; äv. i fråga om konsistensen hos tegel o. d. Tidström Resa 73 (1756). Härdadt stål har finare korn, eller gry, än ohärdadt. Almroth Karmarsch 13 (1838). TT 1876, s. 9. (Orsten) har dels grofkristalliniskt, stängligt, dels finkornigt eller tätt gry. NF 2: 595 (1877). En god kvarnsten skall ha jämnt och skarpt gry. LB 4: 441 (1907). — jfr STEN-, STÅL-GRY m. fl.
3) om egenart l. natur i allm., i sht själslig sådan, kynne, ”virke”, ”stoff”, ”skrot och korn”; i sht om sådan natur betraktad ss. utgångspunkt för utveckling: anlag. Det är godt gry i honom. Nordenflycht QT 1744, s. 15. Gryet var förträffligit hos den unga Monarken (dvs. K. XII), det visade sig i barnaåren. HSH 7: 202 (c. 1750). Det är äkta svenskt gry i detta sinne. Ljunggren Bellm. 34 (1867; om Stiernhielm). Ett gry till en stor lyriker fanns hos den genom utsväfningar i förtid brutne Chr. Günther. NF 16: 1091 (1892). jfr DIKTAR-, HJÄLTE-, KONSTNÄRS-, SKALDE-GRY m. fl. — särsk. i pregnant anv.: inre värde, godt ”virke”; karaktär. Don Juan hörde detta allt förtäljas / Af truppens buffo, en person med gry. CVAStrandberg 4: 224 (1857). Det är gry i pojken i alla fall. Melin Patria 9 (1915).
4) (föga br.) begynnelse l. ämne (till ngt), outvecklat tillstånd (av ngt), ”frö”. Det första gryet äfven till en annan art af form. Nyblom i 3SAH 8: 264 (1893). ”Göteborgs Musei Ritskola”, i hvilken gryet till en målarskola gömdes. Warburg Rydbg 2: 9 (1900).
Avledn.: -GRYIG, adj. (i Finl.) miner. till 2: försedd med så l. så beskaffat gry; i ssgr; jfr FIN-, GROV-GRYIG.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content