SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GUCKA guk3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[av ljudhärmande urspr.; jfr GUCKU, ävensom GUCKA, v.2]
(numera föga br.) om gök: gala. Linné Öl. 1 (1745). Göken guckade i hagen. Strindberg Hems. 72 (1887). Johansson RödHuv. 1: 119 (1917). Östergren (1926; angivet ss. mindre vanl.).
Särsk. förb.: GUCKA UT10 4. (numera knappast br.) sluta att gala. En sorgse gök, som sedan guckat ut. ORudbeck d. y. Vitt. 42 (1693).
Spoiler title
Spoiler content