SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GUMMA gum4a, sbst.2, n., ngn gg äv. r. l. f. (Löwegren Ögonsj. 188 (1891: Irisgummans, gen. sg. best.)); best. -at, ss. r. l. f. -an; pl. -ata.
Etymologi
[jfr t. gumma (pl. gummata, äv. gummen), sannol. av it. gomma, gummi, knölig svulst (se GUMMI), resp. nylat. gummatum (pl. gummata)]
med. benämning på en i tertiärstadiet av syfilis uppträdande granulationssvulst, vars innehåll stundom liknar gummilösning; jfr SYFILOM. Hygiea 1865, s. 193. Löwegren Ögonsj. 220 (1891). Hygiea 1907, s. 167.
Spoiler title
Spoiler content