GYCKLERI jyk1leri4, n.; best. -et, äv. -t; pl. -er.
Ordformer
(gyck- (gyk-) c. 1638 osv. göck- (gök-) 1592—1690)
Etymologi
[till GYCKLA, v.; jfr d. gøgleri, mnt. gokelij, t. gaukelei]
1) (†) till GYCKLA, v. 2:(handlingen att göra) taskspelarkonster l. andra konststycken; äv. om likartad handling som utföres på grund av vidskepelse l. skrock; äv. allmännare: ”konster”, (bedrägliga) finter o. d. At Menniskiorna genom .. (påvens) göklerij och illistigheet äre .. kufade wordne och willade. AAAngermannus VtlDan. 572(1592). Skodhespeel, ther man fick skodha myckit göcklerij medh tumlande och springande. Schroderus JMCr. 16(1620). Lindansande, och andra halsbrytande gycklerier. SP 1779, s. 242.Palmblad Nov. 2: 100(1819, 1841). Dalin(1852).
2) (numera bl. ngn gg i vitter stil) till GYCKLA, v. 3:villande gm bländvärk; äv. konkretare: bländvärk. Linc.(1640; under præstigiæ). De orda om synvillors gyckleri. / De ana ej anden som dväljes deri. GLSilverstolpe Dikt. 2: 126(1852).
3) (numera föga br.) till GYCKLA, v. 4, = GYCKEL 3. Han är af demant mot alt gyckleri och giör öfverflöd af alfvarsamhet. Dalin Arg. 2: 55(1734, 1754). Obetydliga tillfällighetsrim och gycklerier. Fryxell Ber. 14: 148(1846). Ett ständigt gyckleri blir tröttande. Östergren(1926). (†) Linnæa har han (dvs. Tilas) lämnat mig i hielmen (på vapnet), men tillägger en hop gycklerie. Linné Bref I. 2: 255(1762). — särsk. (†) till GYCKLA, v. 4slutet i uttr. driva gyckleri med ngn, driva gyckel med ngn. Borg Luther 1: 244(1753).
Ssgr: A: (1) GYCKLERI-KONST. (†) gycklarkonst. Sverige har många poeter: såsom, Gud hjelpe! alla Gyckleri-konster blomstra: Men ganska få Snillen. Thorild Gransk. 1784, 1: 89.
B: (1) GYCKLERIS-TYG. (†) redskap för taskspeleri o. d.; om lindansarställning. Linc.(1640; under petaurum).
