SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GYNNA jyn3a2, v.1 -ade; förr äv. gynner, gynte, gynt (pr. sg. -ar Muræus Arndt 3: 107 (1648) osv.; -er Gyldenhielm Capt. 185 (c. 1605, 1649). — ipf. -ade VDAkt. 1669, nr 221 (: missgynnade) osv.; gynte Schroderus Liv. 472 (1626: miszgynte); gynde LykkoPris B 2 a (1689). — sup. -at VDAkt. 1678, nr 171, osv.; gynt(h) GR 11: 349 (1537), VDAkt. 1685, nr 227). vbalsbst. -AN (†, SUFinlH 5: 73 (1616)), -ANDE; -ARE (se d. o.).
Etymologi
[liksom ä. d. gynde av mnt. günnen, sidoform till gunnen, unna, l. ä. t. günnen, motsv. holl. gunnen, t. gönnen (fht. gi-unnan, mht. günnen), av det fht. prefixet gi- (jfr GE-) o. fht. unnan, unna (se UNNA)].
— Jfr FÖRGYNNA.
1) (†) (av gunst l. nåd, ss. bevis på ynnest l. nåd) skänka l. tilldela (ngn ngt) l. tillåta (ngn att göra ngt), förunna, unna; tillstädja. Landh, Lewdhe, liiff och leffnett, mett huad mere gott, gud oss gynth och forlänt hadhe. GR 11: 349 (1537). Om Titan gynnar osz en warm och roligh Dagh. Wexionius Sinn. 3: C 1 a (1684). Jag vil .. gynna honom den ähran, at han dör af min hand. AsiatB 1: 99 (1741). Deraf tyckes kunna slutas, att naturen endast särskildt gynnar somliga att öfverkomma denna ålder (dvs. åttiofemte året). VetAH 1801, s. 72.
2) (av välvilja) befrämja l. befordra (ngt), vara (ngn l. ngt) gunstig l. bevågen, understödja, omhulda; äv.: underlätta; äv.: vara partisk för (ngn l. ngt), favorisera. Gynna svensk industri! Det ymniga snöfallet har i hög grad gynnat skogsavvärkningen. Linc. (1640; under foveo). Nog har jag förnuftigt Folk, som gynnar och uttyder mit värk bättre, än jag sielf tycker mig förtiena. Dalin Arg. 1: 165 (1733, 1754). Lyckan gynnade honom. Fryxell Ber. 6: 444 (1833). Efter tre dagar vågade den lilla Holländska galeasen att, gynnad af nattens mörker, komma tillbaka. Därs. 7: 263 (1838). (Det bör) tillses, .. att Manilladistriktet icke oskäligen gynnas framför de öfriga distrikten i riket. FörfDöfstUnd. 1889, s. 47. (Det är tydligt, att bokspråket) med sin sträfvan efter fulla ordformer, måste gynna den framför 'en. EHTegnér i 3SAH 6: 440 (1891). — (†) ss. vbalsbst. -an, gunst, bevågenhet. SUFinlH 5: 73 (1616). — jfr MISS-, VÄL-GYNNA. — särsk.
a) i uttr. gynna ngn med ngt, omhulda l. favorisera ngn gm att giva honom ngt. Lindfors (1815). Inrikes byggda och af Svenskar förda fartyg gynnades med nedsättning i tullafgifterna. Malmström Hist. 2: 11 (1863). Konduktören .. hade gynnat oss med plats i sista vagnen af tåget, så att vi från plattformen skulle hafva alldeles fri utsikt. TurÅ 1905, s. 345. (†) At Mine Höge Förmän täcktes höggunstigt med första gynna mig med en beskedelig Medhjelpare. VDAkt. 1792, nr 131.
b) (†) refl., i uttr. gynna sig av ngt, känna sig tillfredsställd med ngt. En Kar förvthan Wett .. / .. är lijk en Soole-Fiäder; / Som gynna sigh fast meer, vthaf en fijn Peruk / Än Wettskap. Achrelius Mor. E 4 a (c. 1690).
c) (†) vara nyttig för (ngt), gagna. Ängarne frögdade sig nu med en skiön och härlig prospect, och alt gynnade ögonen och hälsan. Linné Skr. 5: 93 (1732). Således gynnar .. märgelen åkren. Dens. Sk. 3 (1751).
d) i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.
α) (†) gynnsamt l. välvilligt stämd (mot ngn l. ngt), (väl) bevågen; benägen. Loenbom Stenbock 2: 100 (1758). (F.) tycks .. vara mig på allt sätt gynnande. Geijer Brev 179 (1814). Såsom sökande till Fellingsbro Pastorat .. vågar jag härmedelst på förhand recommendera mig i Herr Landshöfdingens gynnande åtanka. Tegnér (WB) 2: 448 (1815). Några (petitioner) voro gynnande, andra fiendtliga mot reformationen. Cronholm Lig. 61 (1839).
β) som är förmånlig för ngn, gunstig, gynnsam; fördelaktig; numera nästan bl. (mindre br.) i uttr. gynnande vind, gynnande tillfälle. Låtom oss vänta något mera gynnande tillfälle. Ekelund Fielding 444 (1765). (Han) föreslogs .. i serdeles gynnande ordlag till Cantzlist. Adlerbeth ÅmVetA 1800, s. 10. En gynnande vind hade uppstuckit. Ekelund 1FädH 1: 147 (1829). I början af Juni fick Ludvig XIV ett gynnande svar på sin framställning. Carlson Hist. 2: 580 (1856). Vid samma tid tänkte konungen sjelf på att aflägga ett besök i Petersburg, när årstiden blefve gynnande. Odhner G3 1: 225 (1885). Östergren (1926).
e) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.
α) i uttr. mest gynnad nation o. d., i handelsfördrag o. d., ss. beteckning för nation som av viss annan nation åtnjuter handelspolitiska förmåner vilka icke äro mindre än de som beviljas ngn annan nation. Klausulen om behandling som den mest gynnade nation. Forssell Stud. 2: 366 (1879, 1888).
β) i pregnant anv.: gynnad framför andra. De gynnade klassernas anspråk känna snart inga gränser. Tegnér (WB) 4: 103 (1823). Ares, hennes (dvs. Afrodites) gynnade tillbedjare. Rydberg RomD 102 (1874, 1877). Hvad säges om, att på denna lilla gynnade jordbit (dvs. Gränna) vid Vettern växa icke blott akacior, utan äfven mahogny- och valnötsträd. Ödman Hemma 181 (1896).
Spoiler title
Spoiler content