HELLER häl4er, r. l. m.; best. -n; pl. =.
Etymologi
[av t. o. mht. heller, omljudd form av mht. o. ä. t. haller. Myntet har fått sitt namn av det första präglingsstället, den gamla tyska riksstaden Schwäbisch-Hall. Med avs. på bildningssättet jfr DALER]
1) (förr) benämning på vissa i tyska stater o. Schweiz fordom gängse mynt av silver l. koppar med växlande, dock alltid jämförelsevis ringa värde; ”styver”; särsk. i oeg. l. överförd anv., för att beteckna minsta möjliga värde. SthmTb. 13/4 1556. Här i .. (Strassburg) äro the sina ägne herrer gifwa icke keysaren en heller. Bolinus Dagb. 39 (1668). Åstrand (1855). 2NF (1909).
2) benämning på minsta myntenheten i Österrike 1892—1925, o. i Tjecko-Slovakiet sedan 1919. 2NF (1909).
