[fsv. hemol, hemul, adj., eg.: hörande till ngns hus l. hem, med rätta tillkommande ngn ss. egendom, förtrolig, förtrogen; till HEM I 1 o. 2; jfr HEMEL-,HEMILE, HEMUL samt isl. heimill, heimoll, heimull]
(†) förtrolig. (De) som våre vtj hemelt vmgængelse med för:ne mester henrich. G1R 4: 370(1527).
