1) (†) till HEM I 2; ss. vbalsbst. hemföring: hemgift. Han (dvs. Lykurgus) vthi sin Lagh stadgat hadhe, at Jungfrwer icke skulle haffwa medh sigh någhon Heemföring. Schroderus Albert. 2: 53(1638).
2) till HEM II 1 a, 2 a: föra l. forsla (ngt l. ngn) hem (till bostaden l. gården l. hemorten l. hemlandet); i sht i pass. o. ss. vbalsbst. Tuå kerror med låås som malmen kan med hemföras. G1R 7: 393(1531). På hösten (år 1638) hemfördes från Pommern omkring 4000 man inhemska trupper. Mankell Krigsm. 161(1865). Auerbach(1909). — särsk. (i sht i högre stil) med avs. på kvinna som ngn för till sitt hem (l. sin hembygd l. sitt hemland) ss. maka; ofta bildl., övergående i bet.: förvärva, vinna (jfr 3). Murenius AV 309(1655). Vid tre och trettio års ålder hemförde han som brud sin barndoms-älskarinna. Fries i 2SAH 23: 221(1847). Tegnér Armfelt 1: 3(1883). När han .. en gång finge hemföra Lilly till sitt eget bo. Wirsén i 3SAH 2: 302(1887). jfr (†): Begere .. dedh H. F. Nåde Fröken motte i denne höst blifue H. K. M:tt heemfördh. OxBr. 1: 138(1620).
3) (i sht i högre stil) till HEM II 3 a γ: förvärva, vinna; med abstrakt sakobj. (särsk. betecknande seger, pris o. d.). Bar. 3: 30(Bib. 1541). (Tammelin) har .. träget deltagit i täflingarna inom våra vittra samfund .. och derifrån hemfört pris och hedersomnämnanden. NF 15: 1358(1891). Den från naturvetenskapen hemförda insikten om att allting har naturliga orsaker. Blanck NordRenäss. 6(1911).
4) (†) till HEM II 3 e: giva l. tilldela l. beskära (ngn ngt). Att freden Oss hemföhres. RARP 2: 149(1634). Stiernhielm Virt. 1(1650, 1668).
