publicerad: 1930
HEMSLÖJD hem3~slöj2d, r. l. f. (m. SvTyHlex. (1851), Dalin (1852); f. Berndtson (1880), WoJ (1891)); best. -en; pl. (i bet.: olika slag av hemslöjd, föga br.) -er (EconA 1807, nov. s. 7, SlöjdkomBet. 1907—08, s. 22).
Etymologi
[till HEM I 2 d]
varuproduktion (ss. spånad, vävning, stickning, virkning, halmflätning, korgtillvärkning, framställning av snickeri- l. smidesarbeten o. d.) i ett hem (företrädesvis ss. bisysselsättning) till dettas behov l. för avsalu (vanl. gm mellanhand); jfr HEM-INDUSTRI, HUS-FLIT, HUS-SLÖJD; ofta om dylik produktion vid vilken man håller sig till gamla l. för en bygd karakteristiska mönster l. bemödar sig att åstadkomma i konstnärligt o. tekniskt avseende högt stående alster. Svensk hemslöjd. EconA 1807, nov. s. 7. Industrien (i Serbien) är mycket obetydlig och höjer sig icke öfver hemslöjdens nivå. Nyström Svedelius 4: 146 (1890). Den svenska textilkonsten har som hemslöjd under växlande former ingått i den svenska kvinnans medvetande. TextBildv. 5 (1925).
Ssgr: A (föga br.): HEMSLÖJD-ALSTER, -ARBETE, -FÖRENING, -MAGASIN, -SKOLA, -UTSTÄLLNING, se B.
B: HEMSLÖJDS-ALSTER. (hemslöjd- 1908. hemslöjds- 1871 osv.) NerAlleh. 1871, nr 53, s. 1. 2NF 17: 763 (1912). —
-ARBETE~020, äv. ~200. (hemslöjd- 1908. hemslöjds- 1893) abstr. o. konkret. SFS 1893, nr 1, s. 18. SlöjdkomBet. 1907—08, s. 111. —
-FÖRENING. (hemslöjd- 1908. hemslöjds- 1905 osv.) förening som värkar för bevarande av den för en bygd karakteristiska hemslöjden. LD 1905, nr 191, s. 2. BonnierKL 5: 640 (1924). —
-MAGASIN. (hemslöjd- 1900. hemslöjds- 1884 osv.) lokal för utställning o. försäljning av hemslöjdsarbeten. LAHT 1884, s. 66. 2NF 28: 687 (1918). —
-SKOLA, r. l. f. (hemslöjd- 1908. hemslöjds- 1917) SlöjdkomBet. 1907—08, s. 120. 2NF 25: 1498 (1917). —
-UTSTÄLLNING~020. (hemslöjd- 1880—1908. hemslöjds- 1880 osv.) utställning av hemslöjdsarbeten. QvinlHemsl. 8 (1880). 2NF 33: 348 (1921).
Spoiler title
Spoiler content