SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1931  

HINDUSTANI hin1dɯsta4ni l. -u-, l. HINDOSTANI -ω-, n.; best. (föga br.) -t.

Ordformer

(-o- 1843 osv. -u- 1883 osv.)

Etymologi

[av eng. hindustani, adj. o. sbst., av hindust. o. pers. hindūstānī, adj., hindustansk, till HINDUSTAN, urspr.: landet vid Indus (se HINDU); jfr HINDOSTAN o. HINDUSTANSK]

(i fackspr.) benämning på ett i större delen av (i sht nordliga) Främre Indien ss. allmängiltigt samtals- o. litteraturspråk användt blandspråk, grundat på den till västlig hindi hörande dialekten kring Delhi, men i hög grad tillsatt med persiska o. arabiska lånord. Sundevall ÅrsbVetA 1843—44, s. 36. Charpentier Ind. 121 (1925). 3NF (1928).

SAOB

Alfabetisk lista

  hindrande
  hindrare
  hindre adj.
  hindu subst.
  hindui
  hindustani subst.
  hindustansk adj.
  hindustanskt
  hindvi
  hingbär
  hingst subst.

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content